Judyth Baker

onsdag 7 december 2016

Besök i Dallas, November 2016 (2)



Debra Conway var vänlig nog att ordna tillträde för mig på Lancerkonferensen, den sista, tredje dagen av konferensen, på anrika Hotel Adolphus i downtown Dallas. Anledningen till att jag var intresserad var främst att Carmine Savastano skulle hålla ett föredrag den här morgonen. Lancer är en helt konspirationsorienterad konferens och förmodligen var jag väl den enda i hela församlingen denna morgon som betraktar Lee Oswald som skyldig. Och det var säkert inte heller många som visste vem jag var, kanske tur det? Skämt åsido, några kände till mitt arbete kring Judyth Baker och det var faktiskt uppskattat och det var inga problem alls i övrigt heller. Jag kunde givetvis inte motstå frestelsen att byta några ord med Jim Di Eugenio. En mycket, mycket övertygad konspirationsteoretiker som jag haft en del - ibland överhettade - diskussioner med på nätet. Det var nu inte heller några bekymmer, vi hade ett korrekt möte och till och med ett par skratt och så givetvis ett foto:



Jim DiEugenio, t.h, framför mig.

Det hindrar nu inte alls att det kan vara intressant att höra hur resonemangen går bland de som anser att Kennedy mördades till följd av en konspiration. Ibland pekas på uppenbara brister i Warrenkommissionens utredning och det borde inga researchers oavsett vad man anser om ansvarsfrågan om mordet på Kennedy, ha något emot. Tvärtom, faktiskt. Vad det oftast handlar om är istället hur man ska värdera sådana brister. Att utgå ifrån att de har med någon form av konspiration att göra, är naturligtvis felaktigt. Det finns en lång rad andra möjligheter som ska avskrivas dessförinnan, som jag ser det.



Carmine Savastano, 2016-11-20, Dallas.

Carmine är dessutom en mycket bevisfokuserad researcher, vilket jag alltid uppskattar. Jag känner Carmine sedan några år tillbaks genom kontakter på Internet och det var naturligtvis väldigt skoj att träffas också IRL. Carmine brukar använda beskrivningen "a feasible conspiracy" som en rimlig möjlighet, exakt vad han avser med detta vet jag inte. Men jag tolkar det som att han avskriver någonslags massiv konspiration med massor av folk och parter involverade. På ett personligt plan, utan tvekan en mycket trevlig och intressant person. Det personligt dedikerade exemplar av Carmine's bok "Two Princes and a King" som jag har med mig hem har jag dock ännu inte hunnit läsa. Boken tar upp de tre välkända politiska morden i USA på sextiotalet; John F. Kennedy, Robert Kennedy och Martin Luther King.




På konferensen fick vi vad jag förmodar är en försmak till vad Carmine skriver om Kennedymordet i sin bok. En intressant aspekt är att han gjort en detaljerad analys av vad Oswald gjorde de sista dagarna innan mordet och utifrån detta gjort antaganden om hur mycket tid att planera mordet Oswald torde ha haft. I övrigt tog Carmine också upp. med några exempel, hur bägge sidor i debatten kring Kennedymordet varit snett ute, i brist på relevant bevisning.

Summa summarum en intressant erfarenhet att bevista en sådan här konferens. Jag vet inte riktigt vad man ska dra för slutsats av att snittåldern på  deltagarna förmodligen låg bortåt sjuttio år? Det finns definitivt en ny generation av researchers som är konspirationsförespråkare, men de fanns inte representerade här, såvitt jag kunde se. Någon brist på nya teorier om vad som hände den där dagen för femtiotre år sedan i Dallas är det inte heller.

Carmine representerar den nyare generationen väl och om det någon gång ska leda till konsensus om mordet så tror jag att det kräver en mer bevis-orienterad research community. Och alltså mindre av alla renodlade spekulationer som det dessvärre flödar av numera.





tisdag 6 december 2016

Besök I Dallas, November 2016. (1)

Dealey Plaza, Dallas, TX. 

När jag sent på kvällen den 19:e november anlände till Dallas är känslan ganska egendomlig. Från flygplatsen i Dallas/Fort Worth in till downtown Dallas tar det ungefär en halvtimme. Massor av motorvägar, de är duktiga, amerikanerna, på att bygga motorvägar i en aldrig sinande ström av komplexa trafiksystem. Inte så att jag sett just detta tidigare då jag inte besökt Dallas förut. Däremot finns liknande labyrinter av motorvägar i anslutning till både Los Angeles och Chicago som jag tidigare snirklat mig igenom.

Först ser jag då skylten "Commerce Street", där jag vet att mitt hotell finns och tänker förstås "skönt, äntligen framme efter en lång resa". Men sedan kommer överraskningen, det första jag känner igen och det är omisskännligt, the triple underpass - "det kan väl inte finnas ett till i Dallas" tänker jag?

Och nejdå, så snart jag passerar under järnvägsbron ser jag att visst, här ligger JFK assassination Ground Zero - Dealey Plaza. The Grassy Knoll och TSBD uppe där till vänster, hinner jag fundera innan trafiken tar mig vidare längs Commerce Street upp till hotellet.

När jag ett par timmar senare tar en promenad ner till Dealey Plaza är det förvånansvärt lugnt och stilla. Inga människor, inte mycket trafik och stämningen på platsen återges ganska väl av fotot ovan. Upplyst lite runtom, en vacker plats, dess ohyggliga historia till trots. Och visst känner jag lite av historiens vingslag nu. För någon som intresserat sig för den här händelsen under flera decennier infinner sig en märklig kombination av tillfredsställelse och ödmjukhet av att befinna sig här, sent omsider.

Platsen är sig lik från alla foton jag studerat, små detaljer skiljer sig kanske lite och konturerna av en del höga byggnader som inte fanns på sextiotalet syns också, men på det stora hela känner jag igen platsen mycket väl. Säkert är också en del av husfasaderna runt Plazan bättre och mer smakfullt upplysta, och det fungerar mycket väl. Tittar man noga på fotot ovan syns krysset, mitt på Elm Street, som markerar platsen där President Kennedy's liv så brutalt ändades.

På flygningen över till Dallas lyssnade jag till Kennedy's sista tal, det han höll Fort Worth, några få timmar innan mordet. När jag står uppe vid staketet på gräskullen så har jag i färskt minne några av Kennedy's sista ord:




"Two years ago I introduced myself by saying that I was the man who accompanied Mrs Kennedy to Paris, and I'm getting somewhat that same sensation here in Texas."

****

Kennedy höll många tal som ännu idag återges. I Fort Worth denna morgon handlade det mest om valkampanjen; att göra ett gott intryck i Texas. Kanske är det detta sorgliga med att befinna sig vid platsen där han inom kort skulle mördas som gör att de ljusa minnena av Kennedy ter sig självklara just där och då. Citatet ovan är ett bra exempel på JFKs omvittnat härliga och ibland med självdistans offentliga humorösa inbjudningar. För min del blev denna första kväll i Dallas ett underbart, stämningsfullt och minnesvärt besök vid Dealey Plaza, i alla händelser.

onsdag 26 oktober 2016



Efter ett långt uppehåll från bloggen hoppas jag nu kunna bli mer aktiv de närmaste månaderna. Privata göranden och låtanden har gjort att jag inte haft vare sig energi eller tid att ägna mig åt den här bloggen det senaste året. Intresset har inte svalnat, men  det kommer tider när man måste prioritera.

Jag har fortsatt många tankar kring den här händelsen, lika aktuella nu som då. Jag är också ledsen att jag inte kunnat svara de som mejlat mig, det kommer jag att göra vad det lider.

Jag hoppas också kunna ge en lite mer färsk rapport om en del väsentliga faktorer i det här sammanhanget, inom kort.

Tills dess, tack för fortsatt intresse / Glenn V.